Varför Ekosystembaserat skogsbruk?


Levande skogar på landskapsnivå. Med ett rikt växt- och djurliv som blomstrar även där aktivt skogsbruk bedrivs.


Bakgrund

Naturen har bit för bit trängts undan av intensiva jord-, fiske- och skogsbruksmetoder och idag är tillståndet i naturen kritiskt. Temperaturen stiger och sedan 70-talet har över hälften av världens vilda ryggradsdjur1 försvunnit.

Bara de senaste 200 åren har människan huggit ner omkring 80 procent av världens urskogar (Williams 2002, s. 228).  När en skogs huggs ner och ersätts av en plantage, en åker eller en betesmark försvinner både djurens bostad och deras skafferi. De djur som behöver skog, skugga och stora träd blir hemlösa och många djur dör innan en ny skog vuxit upp (Larsson (red.) 2011, s. 13). Detta är ett av huvudskälen till att biologisk mångfald idag är den mest överskridna av alla planetära gränser (Stockholm Resilience Center 2018).

En lösning

Om problemet skapats genom ett skogsbruk som har huggit ner och trängt undan naturen, ligger lösningen i ett skogsbruk som ger utrymme för naturen att komma tillbaka (Ripple, m.fl. 2017).

Ekosystembaserat skogsbruk, ESB, har som mål att den brukade skogen ska vara så lik en för platsen naturlig skog som möjligt.

I stället för att göra kalhyggen fälls bara ett eller några träd på varje plats. På så sätt finns skogen hela tiden kvar och stora träd och dödved, som båda är avgörande för djurlivet i skogen är alltid nära till hands.

ESB värnar de natur- och miljövärden som finns och skapar förutsättningar för naturen att komma tillbaka där den tidigare trängts undan. Intakta skogsekosystem är otroligt värdefulla (Watson, J. E. M. m. fl. 2018).

ESB ersätter inte behovet av skyddade områden, men gör det möjligt för kommande generationer att få uppleva levande skogar fulla av liv på landskapsnivå, utanför skyddade områden där aktivt skogsbruk bedrivs.

The Green Window of Opportunity

Att vi de senaste 200 åren huggit ner så mycket skog gör att ett grönt fönster av möjligheter öppnar sig i samma stund vi bestämmer oss för att ställa om.

Träd består till stor del av kol. Trädens blad omvandlar koldioxid till bland annat virke och syre. Genom att låta naturskogarna komma tillbaka kan vi lagra in stora mängder kol. Detta tar på intet sätt bort behovet av att ställa om till ett fossilfritt samhälle, men ger ett ovärderligt bidrag nu.

Genomförs detta på väsentliga områden på global nivå, i kombination med återskapande av våtmarker (He, H. m.fl. 2016) samt en tillämpning av fyra promille initiativet (4p1000 2017) finns en reell möjlighet att böja utsläppskurvan av växthusgaser.

The Green window, tillväxtpotential

På ett kalhygge finns få eller inga träd och på ett nyplanterat område är träden små, som till vänster i bilden. De senaste femtio åren har över hälften av Sveriges skogar huggits ner. Då det tar från femtio upp till flera hundra år för träd att växa sig verkligt stora, innebär detta att vi idag har stora områden som består av knappt halvstora träd. Detta gör att den svenska skogen har en stor tillväxtpotential. Ett fördubblat virkesförråd innebär ett ökat kollager som motsvarar över tre miljarder ton koldioxidekvivalenter. Det är lika mycket som över hundra års samlade utsläpp från transportsektorn i hela Sverige, inklusive utrikestransporter (Naturvårdsverket 2018).

Gamla skogar utgör stora kollager och hem för många växter och djur. Att bevara dessa är viktigare än någonsin, både från natur- och klimatperspektiv. Både för klimatet och för den biologiska mångfalden har vi idag allt att vinna på att ställa om till ett ekosystembaserat skogsbruk.

Uppdrag

Genom att sprida kunskap och etablera referens- och visningsområden arbetar Ecoforestry Foundation för att främja en omställning till ett ekosystembaserat skogsbruk.

Idag finns både kunskap, forskningsresultat och framtagna koncept kring hur ett ekosystembaserat skogsbruk kan tillämpas. Dessa behöver nu komma ut och anpassas till lokal nivå så att de blir enkelt och praktiskt tillämpbara för de som vill. Detta vill vi bidra till genom att bland annat:

  • Etablera visnings- och referensområden.
  • Arrangera kurser, seminarier och utbildningar.
  • Ta fram informationsmaterial och handböcker.

Välkommen

 


Förtydliganden

  • 1.  Mellan 1970 och 2012 minskade vilda ryggradsdjur i världen med i genomsnitt 58 procent. För landlevande djur sjönk populationen med 35%. För saltvattenlevande djur sjönk populationen med 36% och för sötvattenslevande djur sjönk populationen med 81% (Ripple, m.fl. 2017).

Referenser